Pigkammaren

Tillbaka till att bo hos mamma och pappa, i rummet jag växte upp i. Väldigt mysigt faktiskt, eftersom jag nu har Emma med mig och vi har vänner som hänger här mycket den här veckan. Jag har alltid gillat att det rör sig mycket folk hemma hos mina föräldrar, för det blir hemtrevligare och varmare då. Och så fort jag vill vara ensam en stund kan jag smyga in i pigkammaren bakom köket, som har varit mitt rum i nio år nu.

Jag har ändrat både inredning och färger på väggarna under årens gång, men det är alltid det härligaste rummet i min åsikt. Det minsta och mysigaste, där man sover som bäst. Ett rum där kreativitet och inspiration finns i väggarna, och där luften skapar rum i lungorna så man kan återhämta sin andning. Jag har också sedan första gången jag såg utsikten från fönstret drömt mig bort till den stad som passar mig för stunden, då hustaken bildar en bakgrund till vilken historia som helst. När jag var liten var det Mary Poppins jag tänkte skulle komma flygande med ett paraply i handen utanför fönstret, men nu brukar det vara något helt annat jag drömmer om.

Jag är iallafall så tacksam över att jag får chansen att landa hos mina föräldrar en stund, tills jag tar nästa kliv. Och jag ska försöka komma ihåg hur skönt det är med den här tryggheten att få bo med familj omkring mig om jag blir sugen på att flytta inom en snar framtid. Men man vet aldrig när vingarna vill pröva att flyga igen… Tills dess kryper jag upp bland de rosa täckena i pigkammaren och njuter av vad jag har, här just nu.

 

rummet

 

rummet2

 

rummet4

 

rummet3 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *